Fakturaspecifikation via mejl istället för post

4 mars, 2019

Har du månadsvis autogiro och vill få fakturaspecifikationen till din mejl istället för i brevlådan så hör du bara av dig till oss på 0418-450 100 så hjälper vi dig.

Plast – boven bakom sämre resultat för matavfall

26 februari, 2019

Pressmeddelande 2019-02-25

I nuläget måste hela 34 procent av det matavfall LSR samlar in i Landskrona och Svalöv kasseras. Det innebär att matavfallet gå till förbränning i stället för att bli biogas till fordon och biogödsel för åkrarna. Ett stort slöseri med en viktig resurs. Trenden när det gäller hushållens sortering av matavfall går nu åt fel håll. Under 2018 minskade mängden matavfall som LSR levererade för produktion av biogas och biogödsel med hela 19 procent.

Plast den stora boven
Plasten är den stora boven här. Det kan till exempel handla om att man förpackar den bruna papperspåsen i en plastpåse innan man lägger den i kärlet för matavfall. Eller att plastförpackningar följer med ner i den bruna påsen för matavfall. Och i båda de här fallen måste matavfallet alltså kasseras.

-Trenden med bioplastpåsar förvärrar dessutom det hela. De är komposterbara under vissa betingelser. Men bioplastpåsarna hör varken hemma i matavfallet eller i naturen, säger Robert Svensson som är VD på LSR.

Bara en påse är rätt påse
Det är alltså bara en påse som är rätt påse för matavfallet. Det är den bruna papperspåsen som hushållen får antingen via fastighetsbolaget, från bostadsrättsföreningen eller direkt från LSR. Alla andra påsar, oavsett material, är fel påsar.

Bidrag till nedskräpning
Så kallad bioplast som marknadsförs som nedbrytbar riskerar också att bidra till problemet med nedskräpning.

-Den här typen av plast bryts inte alltid ned tillräckligt snabbt. Ibland kräver den också en speciell miljö för att brytas ned helt. Så som konsumenten inte betraktar nedbrytbar plast som avfall betyder det ökad risk för nedskräpning, säger Sara Waxegård som är miljövetare hos LSR. 

För mer information: Robert Svensson, VD LSR, telefon: 0418-450108 mejl: rsn@lsr.nu

Årets tömningsschema för trädgårdsavfall

Tömningsschemat för trädgårdsavfall är nu klart. Det finns flera sätt att få tillgång till schemat:

  1. Logga in på mina sidor med ditt kundnummer.
  2. Ladda ner tömningsschemat som pdf genom att klicka här.
  3. Vi skickar även ut tömningsschemat till alla er som redan har ett trädgårdsabonnemang
  4. Du kan alltid hitta tömningsschemat under dokument längst ner på vår sida.

Viktigt vid sortering av matavfall

14 februari, 2019

När du sorterar ditt matavfall rätt gör det jättestor nytta. För då blir det biogas för våra fordon och gödsel på våra åkrar. Men om du lägger matavfallet i dina vanliga sopor blir det inte så bra. Och ännu sämre blir det om du lägger det i fel sorts påse – typ av plast.

Det är inte alltid helt lätt att veta vad som är matavfall och vad som inte är det. Tepåsar, kaffefilter, pappersservetter och blommor i vas till exempel. Allt det där kan du sortera som matavfall. Men tuggummi är restavfall och ska gå i den vanliga soppåsen!

Bara en påse är rätt för matavfall
Allra sämst är om fel saker hamnar i kärlet för matavfall. Riktigt viktigt är att du använder rätt påse. Alltså den bruna påsen som kommer från oss. Alla andra påsar förstör matavfallet. Det gäller förstås påsar av plast, men också påsar av bioplast eller majsstärkelse. När såna dyker upp i matavfallet går det till förbränning och blir varken biogas eller gödsel.

Få hjälp av sortera rätt!
Matavfall som hamnar i ditt restavfall går också till förbränning och det är inte så bra. För matavfall är rätt fattigt på energi och därför är det slöseri att elda upp det. Mycket bättre att det blir biogas och gödsel. Matavfall är till exempel skal från frukt och grönsaker, kaffe- och tesump med filter, råa och lagade matrester, äggskal, snittblommor (som du har i vas), hushållspapper, fiskrens och räkskal. Du kan lätt kolla hur du ska sortera ditt matavfall rätt här under Sortera rätt!

Matavfall med max nytta
Använd bara rätt påse. Och lägg enbart matavfall i påsen. Det är vad som gäller för att ditt matavfall ska göra störst nytta. Ett rätt enkelt jobb som vi alla vinner på.

Om matavfallspåsar
LSR:s matavfallspåsar är gjorda av papper. De är lätta att hantera när matavfallet ska behandlas genom rötning och bli till biogas. Den behandlingsanläggning dit vi skickar matavfallet är anpassad efter papperspåsar.

Om man i stället hade använt plastpåsar till matavfallet hade det blivit mycket svårare att göra biogas. När matavfallet behandlas bildas biogas, kvar blir en produkt som vi kallar rötrest. Rötresten innehåller jättemycket näringsämnen och är perfekt att använda som gödsel på åkermark. Men, om plast kommer med i behandlingen så blir den kvar i rötresten. Den bryts inte ner. Inte ens de påsar som kallas bio-påsar bryts ner. Det gör att rötresten med all näring inte kan användas på åkern. Vilket vi tycker är slöseri.

Andra kommuner som har bio-påsar till matavfallet måste lägga mycket resurser på att få bort plasten från matavfallet. Till exempel genom en förbehandling eller en efterbehandling. Plasten fastnar gärna i rörliga maskindelar och hela behandlingsprocessen blir dyrare jämfört med när matavfall i papperspåsar behandlas.

Problemet är att plastpåsen ska hålla så länge den används. Det gör det också svårt att få till en snabb och bra nedbrytning i avfallsledet.

När ska man använda nedbrytbar plast?
Nedbrytbara plaster passar bäst till specifika ändamål där funktionen nedbrytbarhet verkligen gör nytta. Exempelvis inom det medicinska området eller för mat- och trädgårdsavfall som komposteras.

Materialvärlden – en kampanj för förskoleklasser

Materialvärlden är ett initiativ från Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) som rekommenderas för både familjer och förskolor. Målet med det pedagogiska materialet är att lära barn om återvinning och få dem att känna att de kan påverka miljön och vara med och skapa en mer hållbar värld.

Klicka här för att komma till materialvärlden. 
Det finns även gott om material för pedagogerna på förskolan. 

Ny information till dig som betalar med autogiro

6 februari, 2019

Med anledning av tekniska problem har vi ännu inte kunnat utföra autogirodragningen för januari. Vi kommer därför göra nya dragningsförsök den 7:e och 8:e februari. Kan vi inte dra de datumen kommer vi istället skicka en avi till dig i mitten av februari som du betalar manuellt. Inga extra avgifter tillkommer.

Självklart skall du höra av dig till oss vid frågor eller om det innebär problem för dig.

Vi beklagar det inträffade och kommer göra allt vi kan för att det hela skall fungera så väl som möjligt.

Med vänliga hälsningar

Kundtjänst

Till dig som betalar med autogiro!

5 februari, 2019

Med anledning av tekniska problem har Januaris dragning uteblivit.
Vi arbetar på att lösa detta och återkommer med mer information så fort vi vet mer.

//Kundtjänst

Plastjakten – tack för i år!

19 december, 2018

 

Mindre plast både hemma och i det stora blå

Tack för en stor och viktig insats! Under Plastjakten i oktober samlade 1 100 elever i totalt 50 klasser från 12 skolor in 770 kilo plast. Det är väldigt mycket – det motsvarar cirka 28 000 små PET-flaskor. Så nu har alla driftiga elever som deltog både minskat plasten på hemmaplan och gett hopp om bättre tider för sköldpaddor och andra djur i de stora oceanerna.

50 000 till mindre plast i haven

För varje klass som kämpade i Plastjakten skänker LSR 1 000 kronor till organisationen The Ocean Cleanup. Den satsar på att få bort all plast i oceanerna till 2050. Så tack vare alla energiska och uthålliga elever ger vi i år 50 000 kronor till The Ocean Cleanup.

Stort tack för en riktigt viktig insats!

 

Skolor och insamlad plast

Uranienborgs skola, 30 kilo

Tusenskönan, 30 kilo

Albanoskolan, 30 kilo

Säbyholm Montessori, 40 kilo

PeterSvenskolan, 50 kilo

Härslövs skola, 50 kilo

Svalövs Montessori, 50 kilo

Lunnaskolan, 70 kilo

Sandåkerskolan,  70 kilo

Internationella Engelska Skolan, 70 kilo

Glumslövs skola, 80 kilo

Heleneborgsskolan, 200 kilo

tryckfel på tömningsschema gällande 4fack

17 december, 2018

Ni som bor i Häljarp och har fått brev om tömning av 4-facks kärlen 2019.

Tömning sker på JÄMNA TISDAGAR med start vecka 4. Sen fortlöper tömningen var fjärde vecka. Se fullständigt schema nedan.

4fack Häljarp inför 2019

Bäst på rester – här är vinnarna!

14 december, 2018

Skrumpna rotfrukter blev en smarrig grönsakskaka, gamla ägg blev crepes och torra kardemummabullar förvandlades till goda skorpor när barn och ungdomar i södra och nordvästra Skåne gjorde fantastiska restrecept. Årets matlagningstävling med fokus på matsvinn, Resterkocken, är avslutad och idag avslöjas vinnarna.

  • Matsvinn är ohållbart både för miljön och plånboken och är ett stort resursslöseri. Vi glada över att så många har engagerat sig i årets Resterkocken. Det känns viktigt att öka kunskapen kring matsvinn, våga smaka och lukta innan maten kastas, säger Karolina Karlsson, Landskrona Svalövs Renhållnings AB. Så klart är vi lite extra stolta över Parkskolan med bidraget, gratäng på rester som vann presentkort på klassfest från Matsmart, säger Karolina.

Totalt kom det in 160 bidrag. Många tävlande har tänkt till kring hållbarhet, hur man avgör hur gammal en matvara är och hur man mest klimatsmart kan använda sina matrester.

  • Vi är verkligen glada över att så många var med och tävlade i årets Resterkocken. Resterkocken återkommer nästa höst, då hoppas vi på ännu fler bidrag från fler kommuner. Att minska matsvinnet ingår i kommunens avfallsplan och i FN:s globala mål för hållbar utveckling och ligger helt rätt i tiden, säger Ann Thorén, projektledare.

Här presenteras årets 24 vinnande bidrag i Resterkocken:

www.resterkocken.se

Kontaktperson:
Karolina Karlsson, kommunikatör, LSR Landskrona Svalövs Renhållnings AB
E-post: kkn@lsr.nu
Tel: 0418–450 212

Kontaktperson på Sysav:
Ann Thorén, projektledare,
E-post: ann.thoren@sysav.se
Tel: 040-6352247

Susanna Christensson, kommunikatör, Sysav
E-post: susanna.christensson@sysav.se
Tel: 040-635 2243


Fakta om matsvinn*:

  • En barnfamilj kan spara minst 3 000–6 000 kronor per år på att minska sitt matsvinn.
  • De livsmedel som hushållen slänger mest av är frukt och grönsaker följt av kött, fisk, skaldjur och ägg samt bröd och bakverk.
  • Varje år slänger svenska hushåll drygt 900 000 ton matavfall. Nästan hälften av det som slängs är mat som hade kunnat ätas.

Så här gick tävlingen till:
Laga något riktigt smaskigt av resterna i kylen, rädda mjölken med kort utgångsdatum eller leta fram förra årets grötris i skafferiet och gör ett supersmarrigt mellanmål. Fota, filma eller skriv ner receptet och voilà – du är en resterkock!

Tävlingen pågick mellan 1 oktober-1 december 2018. Resterkocken återkommer hösten 2019.

Om Resterkocken:
Resterkocken riktar sig till grundskolorna i södra och nordvästra Skåne. Kampanjen har som mål att minska matsvinnet i hushållen. Resterkocken är ett initiativ av Sysav, NSR och LSR med ägarkommuner.