På pingstafton 8/6 och midsommardag 22/6 håller ÅVC på Ven stängt.

ÅVC Ven har istället öppet:

Måndag 10/6 kl.13.00-17.00

Måndag 24/6 kl. 13.00-17.00

Välkomna!

Till dig som har kolonilott i Landskrona med latrinhämtning var 14:e dag (sommartömning):

Latrinhämtningen sker MÅNDAGAR JÄMNA VECKOR, inte måndagar udda veckor.

Säsongens latrinhämtning startar 13/5, inte 6/5.

Vid frågor vänligen kontakta oss på kundtjanst@lsr.nu eller 0418-450 100.

En kan ge hudskador, en annan allergi. En tredje kan bryta genom husgrund, vattenledningar och avloppsrör. Och ta åratal att bli av med. Möt fem invasiva främmande arter som du troligen vill hindra från att ta över din trädgård.

Invasiva främmande arter hör egentligen inte hemma i vår miljö. Men växterna tar sej hit ändå. Och rätt ofta är det vi människor som är boven bakom importen. Inkräktarna är ett stort hot mot den biologiska mångfalden och kan i vissa fall helt konkurrera ut den naturliga växtligheten. Invasiva arter kan också sprida sjukdomar bland andra växter och skada människors hälsa. Och för varje år blir intränglingarna bara fler.

Plasta in och ta till återvinningscentralen

Om du upptäcker en invasiv främmande växt i din trädgård är det enkla rådet att ta bort den så fort som möjligt. Lägg den aldrig i komposten, då sprider sej växten garanterat. Plasta in den noggrant och lämna den på återvinningscentralen (åvc) i Landskrona, Svalöv eller på Ven. Transportera aldrig invasiva växter oskyddade på öppet släp eller gallersläp – det bidrar till att inkräktarna sprider sej i naturen. På åvc lämnar du invasiva främmande växter i containern för brännbart.

Inte alltid enkelt att få bort

Att få bort en inkräktare som hamnat i din trädgård är inte alltid enkelt. Det kan innebära mycket arbete och ta lång tid. Vissa arter är dessutom rätt aggressiva och då gäller det att du skyddar dej själv ordentligt. Det gäller till exempel när du hanterar jätteloka.

Svårt att missa jätteloka

Den här inkräktaren lär du lägga märke till. Jättelokan kan bli upp till tre meter hög och närmare tio centimeter tjock med blad som blir bortåt en meter breda. Den bildar stora och täta bestånd som kan konkurrera ut så gott som alla andra växter. Skyddskläder och skyddsglasögon gäller när den här objudna gästen ska bekämpas – växtsaften kan ge svåra hudskador. Jättelokan finns på EU:s lista över invasiva främmande arter. Det betyder att det är förbjudet att importera, odla och sprida den.

Bilder och mer info hittar du på https://skane.naturskyddsforeningen.se/jatteloka/.

Bekämpa vresros tidigt

Vresrosen är förrädiskt vacker och får saftiga nypon. Men den växer mycket snabbt och bildar på kort tid stora bestånd som tar över rabatten. Så länge plantorna är små och inte så många är det ganska lätt att gräva upp dom. Men använd handskar – taggarna är vassa.

Bilder och mer info finns på https://skane.naturskyddsforeningen.se/vresros/.

Blomsterlupin – vacker men farlig

Blomsterlupinen blommar vackert i maj-juni med vita, blå, rosa eller violetta blommor. Men skenet bedrar. Växten är allergiframkallande och även giftig för både människor och djur. Den slår dessutom ut inhemska växter. Du kan bekämpa blomsterlupinen genom att slå den innan den sätter frö.

Bilder och mer info hittar du på https://skane.naturskyddsforeningen.se/blomsterlupin/.

Park- och jätteslide – sällsynt invasiva arter

Park- och jätteslide är två mycket kraftfulla inkräktare som dessutom bildar hybrider. Parkslide brer ut sej explosionsartat i Sverige och blir lätt husägarens mardröm. Den sprider sig djupt, ohämmat och omärkligt under jord. Enstaka plantor kan du gräva upp med rötterna. Men om parkslide får bilda bestånd och växa några år är rötterna nere på 3-5 meters djup och ett antal meter i omkrets. Då är det läge för grävskopa. Och det räcker med att något rotskott på mindre än ett gram blir kvar i jorden för att växten ska skjuta fart igen. Rötterna har dessutom muskler nog att bryta igenom både asfalt och betong. I Storbritannien finns mäklare som vägrar förmedla fastigheter med parkslide i trädgården.

Bilder och mer info om parkslide finns på https://skane.naturskyddsforeningen.se/parkslide/.

Försvara din trädgård!

Behöver du råd och vägledning när det gäller invasiva främmande arter? Kontakta då i första hand tillsynsmyndigheten som är Länsstyrelsen Skåne, 0102-24 10 00. Eller i andra hand miljöförvaltningen i Landskrona stad, 0418-47 06 00 eller förvaltningen för gata och park i Svalövs kommun, 0418-47 50 00.

Har du månadsvis autogiro och vill få fakturaspecifikationen till din mejl istället för i brevlådan så hör du bara av dig till oss på 0418-450 100 så hjälper vi dig.

Pressmeddelande 2019-02-25

I nuläget måste hela 34 procent av det matavfall LSR samlar in i Landskrona och Svalöv kasseras. Det innebär att matavfallet gå till förbränning i stället för att bli biogas till fordon och biogödsel för åkrarna. Ett stort slöseri med en viktig resurs. Trenden när det gäller hushållens sortering av matavfall går nu åt fel håll. Under 2018 minskade mängden matavfall som LSR levererade för produktion av biogas och biogödsel med hela 19 procent.

Plast den stora boven
Plasten är den stora boven här. Det kan till exempel handla om att man förpackar den bruna papperspåsen i en plastpåse innan man lägger den i kärlet för matavfall. Eller att plastförpackningar följer med ner i den bruna påsen för matavfall. Och i båda de här fallen måste matavfallet alltså kasseras.

-Trenden med bioplastpåsar förvärrar dessutom det hela. De är komposterbara under vissa betingelser. Men bioplastpåsarna hör varken hemma i matavfallet eller i naturen, säger Robert Svensson som är VD på LSR.

Bara en påse är rätt påse
Det är alltså bara en påse som är rätt påse för matavfallet. Det är den bruna papperspåsen som hushållen får antingen via fastighetsbolaget, från bostadsrättsföreningen eller direkt från LSR. Alla andra påsar, oavsett material, är fel påsar.

Bidrag till nedskräpning
Så kallad bioplast som marknadsförs som nedbrytbar riskerar också att bidra till problemet med nedskräpning.

-Den här typen av plast bryts inte alltid ned tillräckligt snabbt. Ibland kräver den också en speciell miljö för att brytas ned helt. Så som konsumenten inte betraktar nedbrytbar plast som avfall betyder det ökad risk för nedskräpning, säger Sara Waxegård som är miljövetare hos LSR. 

För mer information: Robert Svensson, VD LSR, telefon: 0418-450108 mejl: rsn@lsr.nu

Tömningsschemat för trädgårdsavfall är nu klart. Det finns flera sätt att få tillgång till schemat:

1. Logga in på mina sidor med ditt kundnummer.
2. Ladda ner tömningsschemat som pdf genom att klicka här.
3. Vi skickar även ut tömningsschemat till alla er som redan har ett trädgårdsabonnemang
4. Du kan alltid hitta tömningsschemat under dokument längst ner på vår sida.

När du sorterar ditt matavfall rätt gör det jättestor nytta. För då blir det biogas för våra fordon och gödsel på våra åkrar. Men om du lägger matavfallet i dina vanliga sopor blir det inte så bra. Och ännu sämre blir det om du lägger det i fel sorts påse – typ av plast.

Det är inte alltid helt lätt att veta vad som är matavfall och vad som inte är det. Tepåsar, kaffefilter, pappersservetter och blommor i vas till exempel. Allt det där kan du sortera som matavfall. Men tuggummi är restavfall och ska gå i den vanliga soppåsen!

Bara en påse är rätt för matavfall
Allra sämst är om fel saker hamnar i kärlet för matavfall. Riktigt viktigt är att du använder rätt påse. Alltså den bruna påsen som kommer från oss. Alla andra påsar förstör matavfallet. Det gäller förstås påsar av plast, men också påsar av bioplast eller majsstärkelse. När såna dyker upp i matavfallet går det till förbränning och blir varken biogas eller gödsel.

Få hjälp av sortera rätt!
Matavfall som hamnar i ditt restavfall går också till förbränning och det är inte så bra. För matavfall är rätt fattigt på energi och därför är det slöseri att elda upp det. Mycket bättre att det blir biogas och gödsel. Matavfall är till exempel skal från frukt och grönsaker, kaffe- och tesump med filter, råa och lagade matrester, äggskal, snittblommor (som du har i vas), hushållspapper, fiskrens och räkskal. Du kan lätt kolla hur du ska sortera ditt matavfall rätt här under Sortera rätt!

Matavfall med max nytta
Använd bara rätt påse. Och lägg enbart matavfall i påsen. Det är vad som gäller för att ditt matavfall ska göra störst nytta. Ett rätt enkelt jobb som vi alla vinner på.

Om matavfallspåsar
LSR:s matavfallspåsar är gjorda av papper. De är lätta att hantera när matavfallet ska behandlas genom rötning och bli till biogas. Den behandlingsanläggning dit vi skickar matavfallet är anpassad efter papperspåsar.

Om man i stället hade använt plastpåsar till matavfallet hade det blivit mycket svårare att göra biogas. När matavfallet behandlas bildas biogas, kvar blir en produkt som vi kallar rötrest. Rötresten innehåller jättemycket näringsämnen och är perfekt att använda som gödsel på åkermark. Men, om plast kommer med i behandlingen så blir den kvar i rötresten. Den bryts inte ner. Inte ens de påsar som kallas bio-påsar bryts ner. Det gör att rötresten med all näring inte kan användas på åkern. Vilket vi tycker är slöseri.

Andra kommuner som har bio-påsar till matavfallet måste lägga mycket resurser på att få bort plasten från matavfallet. Till exempel genom en förbehandling eller en efterbehandling. Plasten fastnar gärna i rörliga maskindelar och hela behandlingsprocessen blir dyrare jämfört med när matavfall i papperspåsar behandlas.

Problemet är att plastpåsen ska hålla så länge den används. Det gör det också svårt att få till en snabb och bra nedbrytning i avfallsledet.

När ska man använda nedbrytbar plast?
Nedbrytbara plaster passar bäst till specifika ändamål där funktionen nedbrytbarhet verkligen gör nytta. Exempelvis inom det medicinska området eller för mat- och trädgårdsavfall som komposteras.

Materialvärlden är ett initiativ från Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) som rekommenderas för både familjer och förskolor. Målet med det pedagogiska materialet är att lära barn om återvinning och få dem att känna att de kan påverka miljön och vara med och skapa en mer hållbar värld.

Klicka här för att komma till materialvärlden. 
Det finns även gott om material för pedagogerna på förskolan. 

Med anledning av tekniska problem har vi ännu inte kunnat utföra autogirodragningen för januari. Vi kommer därför göra nya dragningsförsök den 7:e och 8:e februari. Kan vi inte dra de datumen kommer vi istället skicka en avi till dig i mitten av februari som du betalar manuellt. Inga extra avgifter tillkommer.

Självklart skall du höra av dig till oss vid frågor eller om det innebär problem för dig.

Vi beklagar det inträffade och kommer göra allt vi kan för att det hela skall fungera så väl som möjligt.

Med vänliga hälsningar

Kundtjänst

Mindre plast både hemma och i det stora blå

Tack för en stor och viktig insats! Under Plastjakten i oktober samlade 1 100 elever i totalt 50 klasser från 12 skolor in 770 kilo plast. Det är väldigt mycket – det motsvarar cirka 28 000 små PET-flaskor. Så nu har alla driftiga elever som deltog både minskat plasten på hemmaplan och gett hopp om bättre tider för sköldpaddor och andra djur i de stora oceanerna.

50 000 till mindre plast i haven

För varje klass som kämpade i Plastjakten skänker LSR 1 000 kronor till organisationen The Ocean Cleanup. Den satsar på att få bort all plast i oceanerna till 2050. Så tack vare alla energiska och uthålliga elever ger vi i år 50 000 kronor till The Ocean Cleanup.

Stort tack för en riktigt viktig insats!

Skolor och insamlad plast

Uranienborgs skola, 30 kilo

Tusenskönan, 30 kilo

Albanoskolan, 30 kilo

Säbyholm Montessori, 40 kilo

PeterSvenskolan, 50 kilo

Härslövs skola, 50 kilo

Svalövs Montessori, 50 kilo

Lunnaskolan, 70 kilo

Sandåkerskolan,  70 kilo

Internationella Engelska Skolan, 70 kilo

Glumslövs skola, 80 kilo

Heleneborgsskolan, 200 kilo