Nu hamnar inget på tippen.

I dag gräver vi inte ner nånting alls på Lundåkradeponin. Så på bara några år har det hänt fler bra saker i sopsvängen än på riktigt länge. Här kan du ta reda på mer om hur vi numera återvinner material och energi, hur vi renar lakvatten som sipprar ner genom deponin och hur vi tar hand om metangasen som räcker för att värma cirka 400 villor per år.

Förbuden mot deponering har tillsammans med ökad förbränning med energiutvinning och bättre återvinning tack vare ökad källsortering dramatiskt minskat deponeringen. I dag återvinns nästan allt avfall. Mindre än 1 procent går iväg till deponianläggningar som fortfarande är aktiva.

Liten del till deponi framöver

Även i framtiden kommer vi dock att behöva deponera vissa typer av avfall. Det kan vara avfall som är förorenat av ämnen som vi vill få bort ur samhällets kretslopp, som asbest. Därför är det avfallet olämpligt att återvinna eller utnyttja på annat sätt. Det är viktigt att deponering sker på ett säkert och kontrollerat sätt så att miljöpåverkan blir minimal.

Deponering i sista hand

I många länder är deponering fortfarande vanligt och då inte minst i utvecklingsländer där man kanske inte har resurser till modernare metoder. Alternativen kan till exempel vara förbränning eller materialåtervinning. Deponering av avfall är det behandlingssätt som vi ska använda i sista hand i enlighet med avfallshierarkin.

Täcker avfall och förorenade massor

Sen 2008 har LSR arbetat med återställningen av Lundåkradeponin. Våren 2020 påbörjade vi sluttäckningen av den. Det betyder att vi täcker gammalt avfall och förorenade massor så inget vatten kan tränga in eller deponigas läcka ut. Allt för att minska utsläpp och föroreningar.

Sluttäckning 2028

Efter täckningen med gummiduk lägger vi på cirka 700 000 ton schaktmassor, jord, kompostjord och sand. Materialet anpassas till vad ytan ska bestå av – äng, gräsmatta eller landskapsväxter. Syftet är att skydda gummiduken men också att växtligheten ska kunna etablera sej. Enligt en dom från 2018 ska sluttäckningen vara klar 31 december 2028.

Stort arbete pågår

Lundåkradeponin är på 39 hektar, lika stor som 55 fotbollsplaner. Så det är ett stort arbete som pågår. Första etappen av sluttäckningen var klar i augusti 2020 och omfattade cirka 8 hektar. Satsningen har under året i huvudsak inneburit ett betydande arbete för att säkerställa stabiliteten, skapa avrinning och goda slänter. Just nu sker även en höjning av deponin för att förbättra avrinningsytan och skapa en intressantare landskapsbild.

Komplicerad process

Sluttäckningen är en tidskrävande och komplicerad process eftersom arbetet bland annat är väderberoende. Först täcker vi hela området med en gummiduk som vi svetsar samman. Under det arbetet får det varken blåsa eller regna för mycket. Gummiduken får inte ta skada, då riskerar regnvatten nämligen att tränga in. Och när vatten passerar genom avfallet uppstår lakvatten, något vi absolut vill undvika. Varje del av arbetet utför vi enligt en plan som länsstyrelsen godkänt och det besiktas fortlöpande av oberoende kontrollant.

Bild på gummidukarna efter täckning. Ovanpå duken har vi lagt på schaktmassor, jord, kompostjord och sand.

Många skikt i täckningen

Återställningen och täckningen av deponin består av många skikt. Underifrån handlar det om avfall, avjämningsskikt av schaktmassor och skyddsduk i form av en geotextil. Ovanpå detta följer gummiduk, dräneringsduk, dränerings- och skyddslager i form av sand, schaktmassor och allra överst matjord.

Bild på de olika skikten i Lundåkradeponin.

Deponigasen tar vi hand om

Matrester och annat organiskt material som ligger nere i deponin utan tillgång till syre bildar deponigas när det bryts ner. Även om vi inte längre får deponera organiskt avfall kommer det som redan ligger i deponien att producera gas i flera år framöver.

Metan med kraftig klimatpåverkan

Deponigasen består framförallt av metan och den har en klimatpåverkan som är cirka 25 gånger större än koldioxid. Eftersom metan är en av de farligaste växthusgaserna måste vi ta hand om gasen för att minska miljöpåverkan.

Deponigasen blir fjärrvärme

Tack vare 64 gasbrunnar och flera kilometerlånga ledningar kan LSR utvinna deponigas ur det deponerade avfallet. Gasen levererar vi till fjärrvärmeverket i Landskrona där man förbränner den och återvinner gasen som fjärrvärme.

Värme motsvarande 400 villor

Under 2019 utvann vi 1,42 miljoner kubikmeter deponigas. Det motsvarar uppvärmningen av drygt 400 villor med en genomsnittlig förbrukning av 20 000 kilowattimmar. Med tiden kommer dock mängden gas från Lundåkradeponin att avklinga.

Förorenat lakvatten

När det regnar på den gamla Lundåkradeponin uppstår förorenat lakvatten. Vatten som varit i kontakt med avfall kan nämligen innehålla näringsämnen och föroreningar. I höga koncentrationer är dessa skadliga för miljön. Därför är det viktigt med system som samlar upp vattnet och renar det från föroreningar.

Lakvatten renas till Öresund

Lakvattnet tar vi om hand och samlar upp i ett nyligen utvecklat och utbyggt lakvattensystem som är anpassat för stigande havsnivåer. Vattnet renar vi i vår egen anläggning för biologisk och kemisk rening. Det handlar om föroreningar som består av kväve, fosfor, organiska ämnen och metaller. Det renade vattnet leder vi därefter ut i Lundåkrahamnen och Öresund.